Hereford

Varför hereford?
Hereford är köttrasen med de naturliga förutsättningarna. Köttproduktionen skall till så stor del som möjligt ske på bete. Hereforddjuren är under sekler anpassade till att ta sitt största foderintag på bete och andra växtplatser som behöver "skördas" för att naturvården skall bli optimal eller om man så vill maximal.

Herford valde vi också med tanke på rasens goda lynne. Vi har djuren i stora flockar men kan alltid märka en nyfödd kalv utan minsta oro för egen säkerhet. Vi uppskattar djurens goda modersegenskaper, lugnt och vänligt tar de hand om sina nyfödda kalvar.

Att satsa på köttkor var tidigt ett val, med så många fina hagar. 1993 hade vi möjlighet att köpa Viking Polled Hereford som besättning av f.d Hereford ordförande Arne Henriksson. En väl inarbetad besättning som varit med och startat Herefordaveln i Sverige. En av de två äldsta besättningarna med pollade djur inom Hereford. Första importen var 1969. Vi har varit noga med att bibehålla många av de pollade blodslinjerna som är väl inarbetade.

Under åren har vi byggt en kall öppen lösdrift för kor, lösdrift för kvigorna och har under 2001 byggt ett helt nytt köttdjursstall där vi kan ha både ungtjurar, kvigor, stutar vilket som är bäst. Ca 200 ungdjur.

Inne i den gamla ladugården har vi möjlighet att binda upp djur vid behov. I lösdriftsstallet har vi installerat transponderutfodring för kraftfodertilldelning för att ge precist efter kornas behov beroende på hull och ålder. Därmed kan grovfodret vara det billigaste alternativet: hö, ensilage eller  halm beroende på årsmån.

Hereforddjuren är extremt duktiga på att sköta våra vackra hagar och alla strandängar med tuvtåtel och annat ej helt aptitligt gräs.

Hagarnas flora och fauna är en fröjd för både en vanlig naturälskande människa och mer kunniga biologer. På plus sidan i livet, av allt arbete vi lägger ner är just tillsyn av djuren i hagarna.

Vinterkostnaden på djuren ska hållas minimalt. Herefordkossans förnöjssamhet och stora förmåga att leva på sitt hull en stor del av senhöst och vinter sänker kostnaden. När kalvarn är avvanda så får korna gå ut igen i 3-4 månader, innan vi börjar med vinterutfodringen. I slutet av dräktigheten har vi alla kor hemma och ger ensilage, plus övrigt tillskott om så behövs så vi få bästa utgångspunkt för nästa kalvningssäsong.

Kalvningarna har vi mellan febr till maj, med konc i mars.

Tillväxtegenskaperna är mycket betydelsefulla i köttproduktionen. Hereford har, sedan man som pionjär i individprövningsverksamheten på 1960-talet individprövat en stor andel tjurar genom åren, uppvisat en framstående genetisk förbättring av djurens tillväxtegenskaper. 1990-talet har visat att hereforddjuren hör till de tre mest snabbvuxna köttraserna i Sverige.

På Gismestad i år har vi en tjur på prövning. På Gismestad testas enbart tillväxtegenskapen, men ger en fingervisning om rasens goda förmåga att växa med stor andel grovfoder.

Vi lägger på våra kor olika tjurar, målet är att klara god tillväxt utan att ge avkall på lätta kalvningar. Våra tjurkalvar tar vi in vid avvänjningen och ger bästa möjliga ensilage och ekologiskt odlat kraftfoder och spannmål.

Kvigkalvarna får också ensilage, spannmål och kraftfoder dock lite lägre intensitet. De ska växa bra men ha kvar tillväxtkapacitet till nästa sommars betessäsong.

Vi registrerar alla våra djur via KAP. Genom KAP och BLUP-metodiken får vi mycket värdefull information. BLUP- siffrorna jämför alla djur inom rasen i Sverige för tre egenskaper,1: födelsevikt (för egna avkommorl och döttrarnas förväntade), 2, avvänjningsvikt (för egna avkommor och förväntad av döttrarna) 3, ett total index för tillväxt för egna avkommor.

BLUP- metodiken är ett oerhört stöd i avelsarbetet,  tillsammans med funktionell extriör på djuren.

Läs mer om Hereford på Hemsidan www.hereford.nu